yorkielover

Jag tänker ofta på en sak, nämligen att jag och Ninjo träffades och skapade en mycket speciell relation.
För det måste ha varit någon mening att allting skulle hända, det är ju som ett mirakel verkligen!

Jag hade lov och hade absolut ingenting att göra så då fick jag bara ett tokigt infall att jag skulle skriva en lapp där det stod att jag ville hjälpa folk att ta hand om deras hundar.
Jag gick och satte upp lappen på anslagstavlan på ica nyfors, sen väntade jag bara på att någon skulle ringa.
Egentligen så trodde jag att fler skulle ringa, men att det blev just bara anci som ringde, och ville ha hjälp att ta hand om just Ninjo, det var ju det bästa som kunde hända!

Aldrig hade jag väntat mig att jag skulle bli så otroligt charmad av den där lilla yorkshireterriern, att han och jag skulle få en sån super kontakt redan första dagen vi såg varandra.
Men det var verkligen så, jag gick dit för första gången, ringde på, hörde hundskall och hade ingen aning om vad som skulle hända härnäst.
Så öppnades dörren, och ut flyger den sötaste varelsen jag sett i hela mitt liv, jag blev genast förälskad i honom.
Sen skulle jag ta min första promenad med honom, jag var rätt så nervös, visste ju inte alls hur han skulle vara.
Men det gick jättebra, han var så rar och gullig som bara han kan vara, och efter den dagen så var ingenting sig likt, han vände hela mitt liv upp och ner, lärde mig så mycket. Nu är han hela mitt liv ♥


En av dom första bilderna på glädjespridaren, han har inte förändrats ett dugg
och det är jag glad för ♥