yorkielover

Jag glömde berätta vad jag gjorde i torsdags efter skolan. Jag och mamma var på stan, först letade vi vinterskor till mig i varenda skoaffär utan framgång. Jag köpte även ett par julklappar.
Plötsligt så vill jag gå in i te och kaffe- handeln, av den konstiga orsaken att jag tyckte att det såg så mysigt ut i den.
Vi gick även in i affären Vävknuten, den är jättemysig och har fullt med gulliga saker och "juliga" grejer. Jag älskar verkligen julsaker, både pynt och prydnadstomtar och massa, massa annat!

Jag är sådan, jag faller för allt mysigt, färgglatt och gulligt som finns! :D

Hur som helst, i te och kaffe-handeln så köpte jag en jordgubbs macaron, jättegod godsak.
När jag gick omkring i affären och kollade på allt så fick jag syn på små påsar med skorpor. Det första jag tänkte var "åh vad gulliga, dem kan jag doppa i teet!" Så jag köpte en liten påse mandelskorpor, och igår morse doppade jag dem i teet till frukost. Supergott!


Ju närmare julen kommer, desto lyckligare blir jag, och förälskad i allt fint jag ser. ♥

Igår var en mycket bra fredag.
Först hade jag det jättekul med kompisarna i skolan, de är så roliga och underbara att jag inte kan annat än älska dem!
Vi har börjat med ännu ett nytt projekt, som innefattar ämnena engelska och naturbruk. Vi ska skriva varsin artikel om djurjobb i ett annat land. Ganska kul, men mer än ganska svårt att hitta fakta.

Jag försökte vara så social som möjligt igår, och det var jag.
Jag upptäckte plötsligt att jag inte alls var blyg inför kompisarna, utan pratade helt spontant med dem. Haha, jag pratade t.o.m. med lärarna. Jag tycker mycket om lärarna på min skola, de är så himla snälla och omtänksamma.
För att vara lärare alltså :)

Mot slutet av skoldagen så var vi inte direkt super ambitiösa och fokuserade på arbetet, men vad kan man annars vänta sig av ett gäng tonårstjejer en fredag? Ingenting, så det så.


Efter skolan så började det roliga på riktigt, äntligen fick jag träffa mina kära vänner Becca och Lina.
Vi hade inte träffats sedan höstlovet så jag saknade dem väldigt mycket.
Tillsammans med Beccas kille Johan och hans kompis Gustav så var vi först och bowlade. Haha, det gick bättre för en del av oss och sämre för andra, men det var iallafall kul.
Efteråt så gick vi och åt på american pizza.
Vi satt där några timmar och pratade, sedan gick vi hem till Becca.
När vi kommit dit så kollade vi på alla avsnitt av årets julkalender, på datorn. Jag tycker verkligen om årets julkalender, den är så himla gullig och mysig. Den är precis som jag tycker att en julkalender ska vara.

Ja, vid ungefär halv 12 så var det dags att åka hem och sova.
Det där var bara en kortfattning av dagen, hihi. Jag älskar er Becca och Lina, sötnosar. Tack för igår <3

Hej mina vänner, jag hoppas att det är bra med er!
Jag har inte skrivit sedan i onsdags av den enkla anledningen att jag har haft fullt upp med att ha roligt, jag har verkligen haft riktigt kul de senaste dagarna.
Plus att jag blir så osocial om jag sitter vid datorn varje dag, så nu har jag passat på att vara social och umgåtts, helt underbart har det varit och jag är såå lycklig :D

I onsdags så var jag som sagt på katthemmet. Jag fick säga hejdå till lilla Uffe (numera Sixten) som flyttade igår.
Han är så otroligt söt och charmig med sina korta ben, tjocka svans, och skimrande smokefärgad päls.
Så nu finns det bara 4 katter kvar inne på djurhemmet.
Men det kommer hela tiden nya, det tycker jag både är jätteroligt och jättetråkigt. Självklart så tycker jag att det är hemskt sorgligt med alla hemlösa katter, särskilt de som farit illa på något sätt.
Men samtidigt så är det väldigt kul att få ta hand om katter.

I torsdags så var det bara en helt vanlig skoldag. Så vanlig som den kan bli på Real alltså haha.
En av våra kaniner där bet först en av mina kompisar i benet, och sedan en annan i fingret. Ganska opålitligt litet djur, men jösses så söt hon är lilla Cupcake.


Gårdagen var en av de roligaste dagarna på länge, nu ska jag skriva ett inlägg om det.


Kram så länge ♥

Hejsan! Just nu har jag det så fantastiskt mysigt! Jag sitter i Lillstugan med söta kattungen Tissan, och i förmiddags fick jag se de absolut sötaste jag någonsin sett, nämligen 5 stycken 3 veckor gamla kattungar!!
Eftersom ungarna och deras mamma är i karantän, så fick jag tyvärr inte röra dem.
Men för mig räckte det med att titta på dem, de var så oemotståndligt gulliga.
Tissan är blyg igen nu, innan lunchrasten så satt jag hos henne en lång stund, och när jag väl lyft upp henne i knäet så blev hon världens gosigaste. Hon är verkligen helt underbar, det är synd att hon är så rädd.
Jag hoppas att hon får ett hem snart.
Idag finns det kvar exakt samma katter som förra veckan. Jag saknar knäkatterna Aslan (numera Sigge) och Kevin.

Jag sitter här i värmen och tittar ut, tidigare idag så var vädret jättefint, nu är det mest kyligt och blött så katterna vill inte gå ut.
 
Nu ska försöka få tag i lilltjejen här, så att jag kan få en liten mysstund.

Vi kanske hörs ikväll, annars imorgon.

Kram på er! 

Direkt efter skolan idag så gick jag och hämtade Ninjo. Först gick vi hem till mig och jag lämnade min väska.
Sedan gick vi till den lilla och jättemysiga parken på vägen upp till Stålfors. Där släppte jag vovven lös, så att han skulle få gå fritt och nosa så mycket han ville. Jag märkte tydligt att han blev jätteglad när han fick gå som han ville, och när jag ser honom glad så blir jag mer än glad, mer än lycklig.

Vi gick omkring där ett tag, sedan traskade vi vidare, mot parken nära där Melanie bor.
Då släppte jag Ninjo lös igen (på vägen dit kopplade jag honom, ifall det skulle komma bilar) och gick och gömde mig bakom ett träd.
Varför jag gjorde det? Jo, bara för att jag ville kolla hur Ninjo skulle reagera om jag "försvann"
Så som sagt, jag stod där bakom trädet, och kollade Ninjos varenda rörelse, släppte honom inte med blicken.
Först så bara fortsatte han rakt fram, utan att märka att jag inte var med.
Kort därpå så började han förvirrat titta sig omkring, och sedan fortsätta gå.
Några sekunder senare så stannade han igen och tittade runt omkring, sedan svängde han in på en annan stig.
Då ropade jag på honom, han vände sig snabbt, svansen började gå som en propeller, ögonen lyste, och han började otåligt skutta (sittande) När jag kom fram till honom så gosade vi en stund och sen började vi springa, sida vid sida. Han såg lika lycklig ut som jag kände mig, och jag riktigt kände kärleken i luften!

Älskade, finaste Ninjo, du är lycka  ♥

Hej, jag hoppas att ni mår bra och att ni är lyckliga!
Själv har jag det toppen, är så lycklig att vi äntligen fått lite snö för det är så mysigt och vackert :D

Lycklig är jag också för den här veckan har varit så underbar redan, så jag har nog en hel del bra saker att förvänta mig tror jag.

Och så är jag lycklig för att jag har så fina vänner, för att det gick så bra i skolan idag, för att jag ska till katterna imorgon, och för att jag hade jätteroligt med Ninjo idag.


Jag är inte annat än lycklig!


Igår så var det redovisning av min powerpoint om Weimaraner. Självklart var jag dödsnervös innan, och under själva redovisningen- det var liksom den allra första helt självständiga redovisningen på Real- men så fort jag var klar så kändes det bara bra, och jag var nöjd.
Efter skolan så satt jag på tågstationen med Jenny som väntade på Ivar. När han kom så tyckte han att jag var så snäll som väntade med Jenny, så han gav mig flera skumtomtar som tack.
Han gav mig förresten flera skumtomtar idag också, det var för att jag inte kunde ljuga om vart hans nycklar var. Haha, men det är sant, jag kan verkligen inte ljuga, det syns direkt.
Som Ivar brukar säga, jag är som en öppen bok och jättelätt att läsa.
Det visste jag faktiskt inte, jag har alltid trott att jag är väldigt svårläst, men nu har jag fått veta det motsatta.


Idag så lämnade jag in min matteläxa, och fick tillbaka den med beskedet alla rätt. För första gången!
Det gick allmänt bra på matten idag, jag klarade allt, förstod allt, och enligt min jättesnälla mattelärare så gjorde jag mycket bra uträkningar. Hon är så gullig för hon utropade helt plötsligt på lektionen "Ni är så fantastiska!" och sa hela tiden att vi var duktiga. Sådant stärker mig.  Det verkar börja gå bättre för mig i matte, det gör mig glad och det gör också att jag tycker att matte är kul. För första gången! Haha.



Ha det jättebra ♥

I eftermiddags så gick jag ut med Ninjo, idag hade vi det betydligt bättre tillsammans. Vi gick till skogen, till "vår egen" sten. Jag lyfte upp honom i knäet och så bara satt vi där en stund som kändes väldigt kort, och som jag önskade kunde vara för alltid. Jag hade kinden mot hans kropp så jag hörde hans hjärtslag och kände hans värme. Denna fantastiska yorkie har ett stort och varmt hjärta som är gjort av guld, det lovar jag.

När vi suttit där så länge att vi börjat darra av köld, så lyfte jag ner vovven från stenen, och så gick vi ner på skogsstigen.
När vi kommit ner dit så började Ninjo plötsligt springa jättefort, nej snarare rusa, iväg genom skogen.
Jag blev lite chockad, så först bara stod jag som stelfrusen och stirrade efter honom.
När jag till slut kom på hur man gjorde för att röra sig, så rusade jag efter honom. Han hade du hunnit ganska långt.
När jag kommit i kapp honom så tittade han på mig, då sprang jag om honom, han sprang om mig, och sådär höll vi på hela vägen ut ur skogen, vi ville hela tiden springa snabbare än varandra.

Jag blev lite sorgsen, samtidigt som jag blev överlycklig, när jag kom på varför det vi gjorde kändes så välbekant.
Jo, vi brukade nämligen göra så nästan varje dag, för 3 år sedan!!!
Och jag som sedan dess har gått och undrat och trott att Ninjo inte orkar den springleken längre, gud vad fel jag hade! tänk att han fortfarande är lika pigg som när han var 9 år, det är ju bara helt otroligt, och gör mig så lycklig.
Annars har en del förändrats på 4 år, därför blir jag sorgsen när jag tänker tillbaka...


Det enda som vad som än händer aldrig kommer att förändras, är min kärlek till Ninjo, som alltid är lika stark.
Min sol, min trygghet, min glädje, min kärlek. Ninjo är allt för mig, jag hoppas verkligen att han förstår det ♥



Bild från året jag träffade honom för första gången. Haha, vi ser glada ut ;)



En av de första bilderna på honom. Visst har han förändrats lite?


På fredag bli plutten 13! :) Livsglädje som han har, har jag inte sett förut. ♥


JAG ÄLSKAR DIG NINJO, ALLTID LIKA MYCKET, DU ÄR MIN.

Hej vänner :)
Igår skrev jag ju att jag var så hemkär att jag bara ville stanna hemma hela dagen.
Det blev nästan så också, bortsett från en kall, regnig, blåsig och inte särskilt rolig hundpromenad. Varken jag eller Ninjo hade det minsta kul, och vi var bara sura och irriterande på varandra hela tiden. Det viktiga för mig är att han är lycklig och har roligt, men igår lyckades jag inte med det, för jag var inte överdrivet lycklig själv. Naturligtvis var jag lycklig över att vara med Ninjo överhuvudtaget- han är ju trots allt den jag älskar allra mest och varje stund jag får med honom är för mig mer värdefull än någon annat - men annars så önskade jag mest att jag satt hemma, inne i värmen.
Vi fick desto mysigare sen när vi kom hem till honom igen, och satt och gosade en lång stund som vanligt.
Då spelade regnet ingen roll. Ingenting spelade någon roll, det fanns bara Ninjo och jag, som en enhet.

Innan jag gick ut med älsklingen så bakade jag och mamma pepparkakor samtidigt som vi lyssnade på julmusik, jag tycker att det är så himla mysigt! Det är nog för att jag älskar julen så mycket, jag älskar allt som har med den underbara högtiden att göra :D

Idag så pratade jag först med pappa en stund, sen åkte jag och mamma till stan och till biblioteket.
På bibblan lånade jag 3 engelska böcker, en till skolan.
Jag älskar att läsa på engelska, jag tycker att allt låter så mycket finare på det språket.

Ja, läst är det jag gjort allra mest idag, och igår också för den delen. Det är nästan det allra mysigaste jag vet.

Vad som är mindre mysigt är att jag inte haft inspiration till någon dikt på flera dagar. Så fort jag kommer på något jag kan skriva så glömmer jag bort det.

Jaja, nu ska jag ha mer mysigt, helgen är ju faktiskt inte slut riktigt än, hihi.


Jag hoppas att ni har haft en lika mysig helg som jag, kramar ♥

Som jag skrev i förra inlägget så var jag med Ninjo igår, efter skolan. Jag hade inte träffat honom sedan i tisdags för att jag var hos katterna i onsdags, och för att det regnade i torsdags.
Vi blev så ojämförbart lyckliga när vi såg varandra, och båda fick fullt med energi när vi kom ut. Så vi bara sprang och sprang och hade det så roligt.

Det var väldigt mörkt, och jag är mer än väldigt mörkrädd. Men trots att Ninjo är så liten, och fysiskt svagare än jag (han är psykiskt mycket starkare) så kände jag mig trygg av hans blotta närvaro. Jag vet inte om han skulle kunna skydda mig ifall det behövdes, inte för att jag tvivlar på honom på något sätt, men han är så liten, och så sårbar...
Men det räcker för mig att vara medveten om att han finns där, när jag är rädd eller ledsen så kan jag alltid ta honom i min famn. Jag känner hans hjärta slå, jag känner värmen ifrån honom. Då vet jag att jag inte är ensam, och att jag är trygg. Och älskad.

Det enda Ninjo kan göra är att finnas, att alltid finnas när jag behöver honom. Att se mig i ögonen och skänka mig glädje, frihet, och främst, kärlek. Att krypa upp i min famn och trösta mig om jag är ledsen. Att med glittrande ögon glatt vifta på svansen varje gång han ser mig. Att börja skälla och springa till dörren så fort han hör att Anci pratar med mig i telefon. Att följa mig varje steg jag tar, trots att han har hela världen öppen framför sig.
Att finnas. Så länge han finns så är det det enda jag behöver.

Men min uppgift är att skydda min älskade hundvän, mot allt som kan tänkas skrämma honom och göra honom illa, fysiskt eller psykiskt. Skydda honom till hans hjärtas sista slag, och älska honom till mitt hjärtas sista slag.


Två bilder från igår:




GRÄNSLÖS KÄRLEK. ♥




Kommentera snälla, jag blir nervös annars.

Imorse vaknade jag vid 8 till lukten av nybakat bröd. Vilket härligt sätt att vakna på! Jag blev genast pigg och gick upp och tog mig en nybakad smörgås till frukost.
Idag vill jag ingenstans, jag vill helst bara vara hemma.
Ibland vill jag bara bort, bort från allt. Men idag vill jag ingenstans, här är det så hemtrevligt att jag blir fullkomligt lycklig. Detta mysiga, lilla hem som jag älskar så mycket.

Jag minns alla ställen jag har bott på, och jag vet att det finns bara ett ställe som jag har tyckt mer om än jag tycker om det nuvarande, nämligen Lillstugan i Kopparberg. Det stället var precis som det låter; en liten stuga.
Det var så fint och mysigt där, vi hade tom en grind, vilket är något som jag älskar. Varför vet jag inte. Jag skulle verkligen vilja bo i en liten stuga någon mer gång i mitt liv, allra helst ute på landet eller i en skog.
I naturen alltså. om jag ska kunna leva ett lyckligt liv så kan jag absolut inte bo mitt i stan hela livet.

Igår när jag var ute och gick med Ninjo i en park, så tänkte jag på hur mitt drömhem ser ut. Jag undrar om det ens existerar, jag kanske får fixa det själv.
Mitt drömhem är en villa i skogen, uppe på en klippa, med vacker utsikt över vatten nedanför. Drömhemmet ligger i en liten by, ett litet ställe som nästan ingen känner till, och där alla känner alla.

Låter det inte mysigt? :D Vi får se om jag kommer hamna på ett sådant ställe, om det är meningen. Jag hoppas. ♥

Hallå mina vänner, jag hoppas att allt är bra med er :)
Jag saknar min klass, fast jag träffade dem senast igår eftermiddag. Men jag älskar så mycket att vara med dem, skoldagarna är aldrig tillräckligt långa för mig, jag vill ha roligt med dem många fler timmar! Mina gulliga vänner.

I torsdags, efter den där knäppa, förvirrande och underbara skoldagen, så skrattade jag hela vägen hem. Inte av någon särskild anledning, jag var bara glad och tänkte tillbaka på allt roligt vi haft den dagen.


Nu ska jag berätta om gårdagens lilla äventyr. Också mycket roliga minnen.
Vi skulle nämligen iväg på studiebesök igår, gruppvis. Min grupp är nog den allra bästa jag skulle kunna hamnat i tror jag, det är jag och 3 andra och vi är så himla olika varandra att det är fantastiskt.
Hur som helst, vi skulle iväg till 2 ställen (tex växthus) och ställa frågor där om vad de gör för miljön och hållbar utveckling och sådant.
Jag och min grupp gav oss av till Plantagen först. När vi ställt våra frågor och fått någorlunda okej svar, så hittade vi det häftigaste vi någonsin sett, nämligen en köttätande växt. Jag hade aldrig sett en sådan i verkligheten.
Vi blev riktigt fascinerade, vi tog en liten lapp och stack in i växtens "mun" (?) och då stängde den "munnen"
Det var så läskigt och häftigt på samma gång, vi typ skrek!

När vi stått ett bra tag och underhållits av dessa växter, så gick vi på Tuna Park en timme innan bussen kom.
Vi gick in i massa affärer med jättegulliga och fina saker, tex en presentaffär och Gallerix.
Jag tyckte att det var väldigt roligt när jag upptäckte att vi alla 3 hela tiden tyckte att samma saker var söta och fina, så himla olika är vi kanske inte egentligen, vi har samma "smak" på många saker. 
Senare åkte vi tillbaka till stan och åt, sen tog vi Borsökna bussen, för att vi skulle till Svenskt Foder.
När vi åkt i kanske 20 minuter så sa Mira "jag tror att vi har åkt förbi där vi skulle hoppa av"
Ja, det var ju verkligen lyckat... Så vi fortsatte åka, vi tyckte allihopa att det var jätteskönt att åka buss, varmt och allt. Busschauffören måste trott att vi var dumma i huvudet, när vi aldrig hoppade av. Vi följde med ända till slutstationen, och sen vände bussen och vi satt fortfarande kvar.
När vi kom till stället där vi skulle hoppa av så tittade vi bara ut och sa "nej, jag ser ingen djuraffär här"
Så vi satt kvar, hela vägen och sen var vi tillbaka på samma ställe vi börjat på. Vi hade då åkt buss i ca en timma haha! ;D

Resten av dagen var vi väldigt oseriösa, satt bara och skrattade och larvade oss i ett grupprum tills vi slutade.

Vilken rolig dag, vilka underbara kompisar. Vilket härligt liv! ♥

Alltså en helt vanlig dag på Real.
Jag menar det verkligen, det är helt tack vare min knäppa, förvirrande och underbara klass!

Först idag så hade vi engelska, två lektioner i rad. På den första så svarade vi på frågor och fortsatte med vårat grammatikpapper. Alltså, jag verkar vara den enda förutom min engelskalärare som älskar grammatik haha.
Men så är jag ju allt som oftast ganska över positiv. Någon måste ju vara det också, alla kan inte hålla på och klaga på allt och inget, det måste finnas någon som tycker att det mesta är bra och kul, och som försöker hitta något bra i allt dåligt. Sådan är jag.

Hur som helst, det var ju inte det jag skulle skriva om.

Efter den lektionen så var jag en kortis hos tandläkaren, när jag sen kom tillbaka till skolan så var det tomt där och alla skor var borta. Då ringde jag Jenny och frågade var alla var, och de hade allihopa gått till biblioteket utan att jag hade en aning om det. Så jag gick dit, där höll de på att välja varsin engelsk bok att låna.

En timme senare så var det lunch, och efter lunchen så satt jag och några till hos kaninerna Ragnhild och Cupcake ganska länge. (av alla namn man kan hitta på!)
När vi började så var vi tvungna att bära in kaninerna i sina burar. Cupcake ville verkligen inte att jag skulle släppa in henne i sin bur, hon sprattlade jättemycket när jag försökte, och hon började rafsa runt bland mina papper och bita på dem. Gud vad vi skrattade åt det!

På svenskan sen så höll vi på att somna när vi skulle lyssna på en föreläsning om naturbruk och hållbar utveckling.
Senare fick vi det jättekul. Vi skrev massa lappar och satte upp, tex så skrev vi "ett golv" på en lapp och satte lappen på golvet, vi skrev "en vägg" och satte den lappen på väggen, osv.
Jag upptäckte att nästan hela klassen höll på att skriva lappar med all möjlig text på, som de satte på varandra och på sig själva.

Herre jösses vilken rolig och knäpp klass jag går i, man har väldigt få tråkiga stunder med dem kan jag ju säga ;D
Och de är sååå snälla! De blev glada när jag plötsligt glatt sa hej till dem, de hade inte pratat med mig på jättelänge, fast jag egentligen stått bredvid dem ganska länge men varit helt tyst så de inte märkt att jag var där. Som vanligt haha, de är så söta när de upptäcker att de glömt mig.

Hej! Igår hade jag ingen lust att skriva, eller jo skriva några dikter, men inte blogga.
Idag har jag tråkigt nog ingen som helst inspiration till en enda dikt, det är bara en sådan dag idag. Det enda jag skulle kunna skriva om är vädret, och det blir ju inte direkt den mest ljusa dikten.

Men jag är lyckligare än jättelycklig ändå! Om ni undrar varför så svarar jag bara: Varför inte? :D


Igår var jag som vanligt på mysiga katthemmet hela dagen. Jag önskar att jag kunde vara där varje dag, att vara med katter är bland det absolut bästa jag vet. Det är magi i luften när en katt är i närheten.
När jag kom dit så fick jag en riktig chock, jag bara stod och gapade. För av alla katter som var där förra onsdagen finns nu nämligen bara 5 stycken kvar. Sedan i fredags så har 7 lyckliga katter fått ett nytt hem!!
Det var väldigt bitterljuvt att få det beskedet, självklart är jag jätteglad att de fått hem och ägare som älskar dem, men jag älskade de underbara katterna så mycket och jag kommer verkligen att sakna dem.

Särskilt kommer jag sakna knäkatterna Aslan och Kevin. Det var så otroligt mysigt att sitta i fotöljen med antingen den ena av dem eller båda i knäet :)


Sedan jag var på katthemmet min allra första praktikdag, så har det sålts riktigt många katter. De enda som fanns där då och fortfarande är kvar, är halvårsgamla kattungarna Ester och Nilla. Vi förstår verkligen inte varför folk inte vill ha två jättesöta kattungar, det är verkligen underligt att de inte fått ett hem än...


Men, däremot så finns en av de två yngsta kattungarna kvar. Ubbe och Uffe bodde tillsammans nere i Lillstugan, nyligen fick Ubbe ett hem så då blev stackars lilla Uffe ensam. Igår förmiddag när jag gick ner till honom så pep han olyckligt så fort jag lämnade rummet. Vi bestämde oss då för att flytta upp den 16 veckor gamla ungen till de andra i Djurhemmet.
Så efter lunch fick jag till min stora glädje just den uppgiften; att ta med en transportbur och gå och hämta Uffe.
Väl inne på Djurhemmet så var han först länge väldigt försiktig och rädd, särskilt för alla katterna som stirrade på honom, och en del även morrade och fräste.
Men han fann sig tillrätta ganska snabbt och började genast leka med nästan alla leksaker han såg. Han blev efter en kort stund kompis med vackra Pim Pim.
Jag kunde inte slita min blick ifrån Uffe, han är så obeskrivligt söt och bedårande och charmig att jag inte vet vad jag ska ta mig till!



Katter, katter. Vackra, underbara katter. Finns det något djur som är mer fantastiskt? Jag tror knappt det. ♥

Jag kom på en sak som jag måste skriva här för det var så gulligt.
På rasten innan matten idag så satt jag och min kompis Jenny vid ett bord i fikarummet.
Lite senare kom hennes kille och min klasskompis Ivar till oss.

När Jenny gick iväg till sitt skåp så reste sig Ivar till hälften, sen tittade han på mig, satte sig igen och sa:
"Nej, jag kan inte dissa dig. Jag tänkte göra det först. Men jag kan inte dissa dig, du är så söt och snäll och rar. Typ docksöt."

Gulligt va? :) Jag bara log vänligt och glatt mot honom, jag menar, vad svarar man på det där?


Jag tycker att mina klasskompisar är så söta när de ibland helt plötsligt kommer på att jag befinner mig i närheten av dem fast de glömt bort mig på grund av att jag aldrig säger något, för då börjar de genast vara jättesnälla och prata med mig så att jag slipper känna mig ensam. Och att det ibland är de som följer efter mig och inte tvärtom.
Och att de lyssnar på mig, bryr sig om mig. Jag blir tårögd bara av tanken.

Jag älskar att de tycker om mig, att de hela tiden vill vara med mig, ja, bara att de över huvud taget pratar med mig. Jag blir så lycklig. Fast jag har ingen aning om varför de vill det. Jag är ju bara jag, medan de är underbara.

Jag är en tjej som älskar nästan allt och alla.

En extremt osäker och känslig tjej som vill att alla ska må bra och vara lyckliga men som inte vet hur hon ska göra för att våga visa det, hur hon ska säga och göra det rätta vid rätt tillfälle.

En tjej som fascineras obeskrivligt av skönhet, både inre och yttre.

En tjej som ibland är för upptagen med att tycka synd om sig själv att hon glömmer bort den hemska verkligheten och orättvisan som så många människor upplever.

En mycket lättroad tjej som blir glad för mindre.

En tjej med mycket humörsvängningar (mellan glädje och sorg)

En tjej som nästan varje skoldag känner sig som en fjäril i bur.

En tjej som blir jättelycklig av att se kärlekspar (både på film och i verkligheten) trots att jag aldrig varit kär själv.

En tjej som ofta gråter av glädje, mer sällan av sorg.

En tjej som inte vågar säga vad hon tycker och tänker och som alltid blir jätteledsen för det och får ännu sämre självförtroende för nästan varje dag.

En naturligt lycklig människa som har ett stort behov att att känna frihet.

En människa som får ångest varje dag hon umgås med personer hon älskar och som skäms över sig själv.

En tjej som försöker hitta vem hon är.

En tjej som behöver någon som kan tala om för henne att hon är en bra människa. 

En tänkande känslomänniska som har väldigt mycket kärlek att sprida, ge och dela.


Det är nog så man bäst beskriver mig, i alla fall enligt mig själv.

Idag är en sådan dag då jag vill allt och inget. Vad jag menar med det tänker jag inte förklara för jag vet det knappt själv.
Den här skoldagen har varit både jättebra, och lite smått förskräcklig. Jag är en sån idiot som sitter så mycket i sin egen värld att jag inte märker vad som händer runtomkring innan det är för sent. Förlåt mig mina vänner att jag ibland beter mig så själviskt och verkar jättedryg, jag lovar er att det inte är jag. Jag blir bara så nervös och så osäker att jag knappt vågar titta på er ibland. Jag har absolut ingenting emot er, jag älskar er.

I morse ville jag inte kliva upp. Jag ville bara ligga kvar och läsa. Sjävklart så gick jag upp ändå och begav mig till min fina skola och mina fina vänner där.

Först så hade vi idrott. Vi fortsatte med att hitta en låt med en passande dans koreorafi till. Haha, om vi verkligen ska ta den som vi valde så kommer vi minst sagt skämma ut oss totalt när vi ska dansa inför resten av klassen!

Annars hände inget särskilt roligt i skolan idag. Vi hade 2 mattelektioner som vanligt. Idag så gjorde vi jättemycket muntligt, och jag tycker att det är hemskt att få en fråga för jag blir så nervös då att jag ofta säger fel fast jag egentligen kan.


Men efter skolan så gick jag ut med Ninjo, så då fick jag det betydligt roligare. Kärlek säger jag bara. Min lilla sötnos är den mest trogna och lojala vännen jag har, han är bäst! :)


Den här både hemska och underbara dagen har gett mig massor med inspiration till dikter, så nu tänker jag skriva ner mina känslor och tankar innan jag exploderar.



Var rädd om er. ♥

I fredags vid 4-tiden kom jag fram till Nyköping där Lova stod och väntade. Eller, faktiskt så irrade vi båda först omkring på exakt samma ställe och letade efter varandra...

Sedan, när vi hittat varandra och kramats klart, så åkte vi hem till henne.
Då hade vi julklappsbyte, jag fick en superskön och fin blårödrutig flanellskjorta av henne, och av mig så fick hon ett halsband med en fågel i bur, en stor tekopp med färgglada blommor på, och en söt magnet med texten "you make me smile"  Vi blev båda väldigt glada för gåvorna vi gett varandra! Fast självklart så tycker jag att den finaste gåvan hon ger mig är sig själv, sin underbara vänskap och glädjen hon alltid skänker mig.

Jag minns faktiskt inte riktigt vad vi gjorde resten av den dagen, men på kvällen såg vi iallafall på tv, och sen pratade vi tills vi somnade som vanligt.

Morgonen därpå så vaknade vi väldigt sent för att vara oss, lite innan 9. Det var riktigt skönt, vi behövde den sömnen båda två.
När vi ätit frukost så gav vi oss ut för att springa upp och ner i massor med trappor och dela ut reklam.
Vid halv 12 var vi klara, och senare var det dags för lunch.

Ja, vad kan vi ha gjort sen? Hmm, bra minne, verkligen...
Men jag tror att vi mest fotade och spelade kort.


På kvällen klockan 6 så tittade vi hur som helst på den näst sista Twilight-filmen någonsin, och den bästa filmen jag sett hittills; Breaking Dawn Part 1!!!
Jag var så förväntansfull innan, kunde inte sitta still och kunde inte vara tyst. Jag bara längtade som en galning!
Sedan började äntligen den spännande, romantiska, hemska, sorgliga, underbara filmen.
Tiden gick så snabbt, helt plötsligt var den slut. När eftertexterna rullade och alla andra människor gått ut ur biosalongen, så satt jag och Lova kvar. Helt mållösa var vi. Jag älskade den filmen mer än jag trodde att jag skulle göra, den var helt otroligt bra och alla mina favorit moment och repliker från boken kom med, till min stora glädje :D
På söndagen så var det ju första advent, så då hade vi det mysigt med tända ljus och kollade på Harry Potter 7 Part 2, även den en helt fantastisk film som jag älskar, och som verkligen fascinerar mig mer än något annat!

På fredagen eller lördagen- jag kommer inte ihåg när- så tog jag och Lova en skön kvällspromenad. Det är någonting som jag verkligen älskar att göra, och särskilt tillsammans med henne.
Den promenaden var en sådan som man alltid minns. Jag kände att jag verkligen öppnade mig för Lova, jag pratade ut om en del. Jag pratade också om min nyfunna passion för att skriva dikter.
Tack kära vän för att du sa att jag inspirerar dig, det gör mig lyckligare än du kan ana.
Jag tror helt ärligt att det är den allra finaste komplimangen jag har fått. Så tack, tack för allt.



Ja, det var kortfattat om helgen, jag hade jätteroligt och min Lova är one in a million! ♥



You are beautiful.

Hej! Jag hoppas att ni haft en jättehärlig helg.
Själv har jag haft det fantastiskt roligt :D

Men efter allt roligt och för att det är måndag igen, så är jag tröttare än jättetrött just nu.
Inte spelar det mig någon större roll, jag är väldigt lycklig.

Jag hade superkul med Lova hela helgen, vi gjorde massa skoj, och det var underbart att bara få umgås med henne efter en lång tid. Jag älskar dig min vackra vän, för alltid.


Men jag orkar inte blogga mer idag, måste plugga göra lite skolarbete också.


Idag träffade jag Ninjo igen, efter 4 dagar utan honom. Vi var jättelyckliga båda två och hade det mycket mysigt tillsammans, både ute på promenaden och även hemma hos mig. Jag tog med honom hit en stund och så satt vi i mitt rum och gosade.

Nu är ordningen återställd igen, allting är som vanligt och allting känns toppen!



Ni får ha det så bra ♥



Du är världsbäst Lova. Jag saknar dig. Du är min och jag är din!

Idag när jag var med Ninjo så passade jag på att umgås extra mycket med honom, eftersom att vi inte kommer träffas förrän nästa vecka. Och det är en lång tid när man älskar någon så mycket som jag älskar vovven!

Så först gick vi runt lite grann. Jag var extra tålmodig och snäll, lät honom nosa hur mycket som helst, drog inte onödigt mycket i kopplet och, ja helt enkelt var jag extra snäll.
Vi gick hem till mig. Där satt vi i min hall en lång, minnesvärd stund och bara gosade. Han satt i mitt knä, och vi såg varandra djupt i ögonen. Jag pratade även med honom jättemycket, sa hur mycket jag älskar honom och hur söt han är och så. Jag fick massa tacksamma blickar och massa pussar tillbaka.
Min glädje var total, vi hade det underbart tillsammans jag och min fyrfota vän. Jag kommer sakna dig Ninjo, men snart är jag tillbaka hos dig igen ♥







Jag tycker om sista bilden, för vi tittar på varandra. Kärlek. ♥

Hej hej, jag hoppas att ni mår lika bra som jag :)
Igår var jag hos katterna från morgon till sen eftermiddag som vanligt, det var mycket trevligt och mysigt.
För ovanlighetens skull så var inte mina favoritkatter det minsta gosiga och sociala igår.
Så istället var jag större delen av tiden nere i Lillstugan, och myste med kattungarna Uffe och Ubbe som jag knappt kan släppa med blicken en sekund. Dessa kattungar är för söta och charmiga för att jag ska lyckas beskriva dem, verkligen helt otroligt underbara små sötnosar!

Jag fick även rivsår över hela högerhanden, när en viss bjässe till katt som heter Tore, helt plötsligt inte ville bli klappad längre. Men han var extremt gosig annars, han stångade mig jättemycket i ansiktet med huvudet när han ville bli klappad haha.

Idag var en rolig skoldag. På engelskan så blev vi indelade i 2 grupper, och sedan skulle vi spela upp varsin pjäs i grupperna. Pjäsens tema var julen, att jultomten inte har råd att ge alla julklappar.
Vi hade väldigt roligt när vi satte manus på våran pjäs och när vi visade upp den. Den var verkligen helt sjuk! ;)


Annars har inget särskilt hänt. Jo just det! Vi har fått skoltröjor! T:shirtar i Reals färg ljusgrön, och självklart står skolans namn på den. Rektorn sa till oss att vi ska bära den med stolthet, det kommer jag göra för jag älskar min skola och tröjan är okej, hehe.

Imorgon är vi hund och djurelever lediga, för hästeleverna ska till globen och titta på nån hästshow.
Så imorgon eftermiddag åker jag till Nyköping, för att spendera hela helgen med min älskade vän Lova.
Vi ska gå på bio på lördag och se Breaking Dawn Part 1, jag längtar ihjäl mig efter fortsättningen på fantastiska Eclipse!!


Vi hörs igen på söndag, ha det superbra och ta hand om er :D