Första dagen på gymnasiet
I måndags rusade jag till Real i ösregnet, med bultande hjärta.
När jag klev in genom dörrarna till den lilla skolan så stod lite mer än 10 tjejer där innanför, och alla såg precis lika nervösa ut som jag kände mig.
En i taget kom alla mina nya klasskompisar in, och ställde sig vid väggen.
Där stod vi en vad som kändes som en väldigt lång tid, och sneglade lite försiktigt på varandra.
Lite senare stack en lärare ut huvudet och sa "ni får gärna komma in på skolan om ni vill"
Haha, vi hade nämligen inte vågat gå in till själva skolan än, utan bara stått i en korridor :P
Till slut var det dags för oss alla att sätta oss i vårat klassrum för allra första gången.
Jag har aldrig varit med om något liknande. Aldrig någonsin har jag hört personer i min ålder vara så här tysta under en så lång tid. Ingen av oss sa nämligen inte ett enda ljud, varken till varandra eller lärarna, på hela tiden vi var där. (ca 1 timme och en kvart)
Lärarna tyckte inte att det var positivt att vi var så tysta, dom sa att dom hoppas att vi slutar vara så tysta för dom blir nervösa när vi är det.
Det var ärligt talat läskigt, det var som 30 stycken jag. Alla var lika skygga som jag, det var verkligen det sista jag hade förväntat mig!
Min klass är 32 elever, 31 tjejer och en enda kille.
När dom ropade upp mitt namn så kände jag genast att jag hör hemma där, att jag hittat rätt till slut. ♥
När jag klev in genom dörrarna till den lilla skolan så stod lite mer än 10 tjejer där innanför, och alla såg precis lika nervösa ut som jag kände mig.
En i taget kom alla mina nya klasskompisar in, och ställde sig vid väggen.
Där stod vi en vad som kändes som en väldigt lång tid, och sneglade lite försiktigt på varandra.
Lite senare stack en lärare ut huvudet och sa "ni får gärna komma in på skolan om ni vill"
Haha, vi hade nämligen inte vågat gå in till själva skolan än, utan bara stått i en korridor :P
Till slut var det dags för oss alla att sätta oss i vårat klassrum för allra första gången.
Jag har aldrig varit med om något liknande. Aldrig någonsin har jag hört personer i min ålder vara så här tysta under en så lång tid. Ingen av oss sa nämligen inte ett enda ljud, varken till varandra eller lärarna, på hela tiden vi var där. (ca 1 timme och en kvart)
Lärarna tyckte inte att det var positivt att vi var så tysta, dom sa att dom hoppas att vi slutar vara så tysta för dom blir nervösa när vi är det.
Det var ärligt talat läskigt, det var som 30 stycken jag. Alla var lika skygga som jag, det var verkligen det sista jag hade förväntat mig!
Min klass är 32 elever, 31 tjejer och en enda kille.
När dom ropade upp mitt namn så kände jag genast att jag hör hemma där, att jag hittat rätt till slut. ♥
Kommentarer
Trackback
