Ömsesidig kärlek

I förrgår förrmiddag tog jag en ganska kort promenad med Ninjo, eller, vi gick runt på samma ställen flera gånger för tiden gick för ovanlighetens skull jättesakta. Sötnosen var nästan, bara nästan lika lydig som gången innan.
Men han är så söt, varje gång jag ringer till Anci för att säga att jag vill gå ut med honom, så hör han min röst och börjar skälla jättemycket. Sen berättar Anki att han springer fram och tillbaka till dörren ända tills jag kommer.

Jag blir så otroligt glad, för det verkar som att han tycker lika mycket om att träffa mig som jag tycker om honom, och det räcker för att jag ska känna mig som världens lyckligaste människa!

Våran kärlek är nog ömsesidig tror jag, ni skulle bara se våra djupa blickar när vi tittar på varandra ♥



Men jag måste bara berätta vad Ancis granne sa till mig.
Vi hade precis kommit utanför huset så träffar vi henne, och hon pratar på som vanligt.
Så helt plötsligt frågar hon mig om jag blivit tjockare.
Först svarade jag bara "va?" för jag trodde att jag hört fel.
Då sa hon att jag borde lägga på mig mer, hon sa "du är ju så söt, då skulle du bli ännu sötare det lovar jag"

Helt ärligt, jag visste inte riktigt hur jag skulle ta det där ;)


Men jag är 99 % säker på att Anci sagt till grannen att hon (Anci) tycker att jag är för smal.


Det enda jag har att säga om det hela är, herregud, låt mig bara vara som jag är.



Jag tror att Ninjo, och djur i allmänhet, är de enda som aldrig någonsin kritiserar en, som totalt struntar i hur man är och hur man ser ut. Som alltid tycker om en som man är :)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0