yorkielover

Imorse var jag hos katterna. Det första Yvonne sa när jag hon såg mig var "du är trogen!" "Ja!", svarade jag glatt.
För visst är jag det, en trogen kattvän.

Först så tömde jag kattlådor och gav katterna på djurhemmet mat, och gosade lite med dem.
Sedan var det frukostdags, och efter det så fick jag se det sötaste jag har sett i hela mitt liv hittills.
Nämligen 5 stycken 4 veckor gamla kattungar!
Innan jag gick och satte mig hos ungarna, så bekantade jag mig med deras vackra mamma.
Hon, som förresten heter Busan, är en helt fantastisk katt. Otroligt snäll, sällskaplig och kärvänlig.
Jag gosade med henne en stund, hon klättrade upp i mitt knä och var hur gosig som helst.

Men en stund senare så sprack mitt tålamod, jag var tvungen att hälsa på hennes kattungar!
Så jag satte mig försiktigt i deras lilla låda, och så började jag lugnt klappa dem.
En del pep och ryggade, medan andra var mer framåt.
Jag lyfte upp dem allihop i tur och ordning, höll dem mot min kind och blev helt varm av lycka!

De är så söta, jag kan omöjligt beskriva, men måste se dem med egna ögon för att förstå.
Och så måste man vara lika galet kattälskande som jag är!

När det var dags att åka hem så sa jag till de andra "nej, måste vi?" För jag ville inte lämna ungarna, jag hade velat sitta där hela dagen. De sa "då vet vi var vi hittar dig på onsdag" Haha, det stämmer verkligen, jag kommer nog sitta nere i Lillstugan hos Busan och hennes ungar så länge jag bara får. Jag längtar tills på onsdag! :D



Det är något särskilt med katter som jag faller mer för än jag faller för hundar ♥