Knäpp, förvirrande och underbar dag

Alltså en helt vanlig dag på Real.
Jag menar det verkligen, det är helt tack vare min knäppa, förvirrande och underbara klass!

Först idag så hade vi engelska, två lektioner i rad. På den första så svarade vi på frågor och fortsatte med vårat grammatikpapper. Alltså, jag verkar vara den enda förutom min engelskalärare som älskar grammatik haha.
Men så är jag ju allt som oftast ganska över positiv. Någon måste ju vara det också, alla kan inte hålla på och klaga på allt och inget, det måste finnas någon som tycker att det mesta är bra och kul, och som försöker hitta något bra i allt dåligt. Sådan är jag.

Hur som helst, det var ju inte det jag skulle skriva om.

Efter den lektionen så var jag en kortis hos tandläkaren, när jag sen kom tillbaka till skolan så var det tomt där och alla skor var borta. Då ringde jag Jenny och frågade var alla var, och de hade allihopa gått till biblioteket utan att jag hade en aning om det. Så jag gick dit, där höll de på att välja varsin engelsk bok att låna.

En timme senare så var det lunch, och efter lunchen så satt jag och några till hos kaninerna Ragnhild och Cupcake ganska länge. (av alla namn man kan hitta på!)
När vi började så var vi tvungna att bära in kaninerna i sina burar. Cupcake ville verkligen inte att jag skulle släppa in henne i sin bur, hon sprattlade jättemycket när jag försökte, och hon började rafsa runt bland mina papper och bita på dem. Gud vad vi skrattade åt det!

På svenskan sen så höll vi på att somna när vi skulle lyssna på en föreläsning om naturbruk och hållbar utveckling.
Senare fick vi det jättekul. Vi skrev massa lappar och satte upp, tex så skrev vi "ett golv" på en lapp och satte lappen på golvet, vi skrev "en vägg" och satte den lappen på väggen, osv.
Jag upptäckte att nästan hela klassen höll på att skriva lappar med all möjlig text på, som de satte på varandra och på sig själva.

Herre jösses vilken rolig och knäpp klass jag går i, man har väldigt få tråkiga stunder med dem kan jag ju säga ;D
Och de är sååå snälla! De blev glada när jag plötsligt glatt sa hej till dem, de hade inte pratat med mig på jättelänge, fast jag egentligen stått bredvid dem ganska länge men varit helt tyst så de inte märkt att jag var där. Som vanligt haha, de är så söta när de upptäcker att de glömt mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0