Så trevliga människor det finns

Igår skulle vi egentligen åkt till Kassu, men dom var inte hemma.
Så vi åkte och hälsade på finska spetsen Rita istället, hennes husse var inte hemma men hon var som vanligt i sin bur. Jag klappade henne en stund genom stängslet, hon var överlycklig att få lite sällskap! :)


Senare åkte vi till 2 av alla släktingar i Finland, som jag tydligen träffat förut men inte minns.
Gud vad fint dom bodde alltså, i ett jättefint hus, nära skogen och nära en sjö vid en vacker badstrand.


Det var faktiskt trevligt där, annars brukar jag inte tycka så mycket om att åka till människor som är ganska okända för mig (särskilt i finland), för då kan jag inte prata med dom och då blir det bara tystnad medan dom står och tittar på mig, och sådana situationer gör mig väldigt obekväm.
Men den här gången var det inga problem alls.

Största orsaken att det brukar bli obekväma situationer för mig är att när vi hälsar på släktingar i Finland så kan inte dom nån svenska, och jag kan ju ingen finska.
Så det blir väldiga kommunikationsproblem..


Men människorna som jag träffade igår behövde jag inte alls vara blyg för, dom var så otroligt vänliga :)

Och det kan jag säga trots att jag inte förstod ett ord av vad dom sa.
Men det spelade liksom ingen roll att vi inte förstor varandra, jag tyckte att dom var riktigt, riktigt trevliga ändå, och jag märkte att dom tyckte om mig också.


Så är det ibland när jag träffar människor som jag kanske aldrig träffat, eller träffar sällan (faktiskt även människor som jag känner) jag vågar jag inte prata med dom i början, och vissa gånger vågar jag inte säga ett ord till dom över huvud taget.
Men trots det, så verkar alla jag inte vågar prata med  (trots att jag verkligen önskar att jag vågade) tycka om mig ändå, det är väldigt snällt. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0