yorkielover

Idag när jag var ute med Ninjo så regnade det. Men jag kände inte av regnet, märkte det inte över huvud taget.
För jag var med min Ninjo. Och jag saknade honom så otroligt mycket efter våran vackra stund tillsammans igår, att jag var enbart lycklig att ha älskade hunden nära mig igen.
Han var mindre lycklig, jag vet ju hur mycket han ogillar regn, plus att han darrade i hela kroppen under hela promenaden för att han frös så mycket.
De sorgsna blickarna han gav mig då skar mig i hjärtat, jag tål verkligen inte att se honom ledsen, det får aldrig hända!

Jag lyfte upp honom i min famn och höll om honom hårt, för att värma honom så mycket som möjligt.
Till slut så blev han gladare, och gick runt en stund.
När vi kom hem igen så gosade vi som vanligt, då tittade han på mig med blickarna som jag älskar allra mest, de trogna, tacksamma, kärleksfulla.


Låt det bara regna, det stör inte mig. När jag har Ninjo hos mig så spelar ingenting annat nåon roll. Så låt det regna, jag är lycklig ändå. Så länge jag har min vovve. ♥