Otroliga nya vänner
Jag är så lycklig över att vara hemma, har verkligen saknat allt. Men jag saknar "rumskompisarna" väldigt mycket, de är så snälla och omtänksamma att jag omöjligt kan förklara det. För de är snälla och omtänksamma på ett otroligt speciellt sätt som jag aldrig varit med om förut.
Jag tror att de tycker att jag är snäll också, Johanna sa iallafall att hon tyckte att jag är den snällaste av oss. Hon är gulligare än gullig.
Dagarna i Norrköping har varit både jättejätteroliga, och lite grann motsatsen.
Det var hur kul som helst att umgås med klasskompisarna. Oftast. Inte alltid. Jag får så mycket skuldkänslor och jag blir så arg på mig själv för att jag är så feg när jag är med dem. Några gånger satte jag mig helt ensam på golvet, och hur många gånger de än försökte tvinga mig att komma till dem istället så insisterade jag på att jag ville sitta för mig själv. För det ville jag verkligen en del stunder. Dock inte innerst inne. Men så är det nästan alltid; min hjärna vill en sak och mitt hjärta en annan, och jag vet inte vilken väg jag ska följa, vilken som är rätt för mig.
Så då sätter jag mig för mig själv, och bara försvinner in i min egen lilla värld en stund.
De måste tyckt att jag var helt konstig, och det kan jag inte säga emot. Jag är lite annorlunda, på gott och ont.
Men om jag tänker tillbaka riktigt ordentligt så vill jag inte ändra på någonting, jag ångrar ingenting.
Jag tror att de vet lite mer om hur och vem jag är nu, och de verkar till min enorma glädje tycka om mig, för den jag är.
Jag längtar tills jag får träffa dem igen, de är såå underbara och roliga att vara med! :)
Nån annan gång ska jag berätta om körningen av traktor och fyrhjuling, om några timmar ska jag till min saknade vän Melanie så jag skriver nog inte mer idag.
Att köra fyrhjuling var det roligaste jag har gjort :D Traktor var rätt så kul, men svårare, det gick inte särskilt bra för mig.
Stället vi bodde på var mycket fint och mysigt och det fanns några söta djur där.
Ja, det var väldigt kortfattat haha.
Ha en härlig lördag vänner! ♥
Jag tror att de tycker att jag är snäll också, Johanna sa iallafall att hon tyckte att jag är den snällaste av oss. Hon är gulligare än gullig.
Dagarna i Norrköping har varit både jättejätteroliga, och lite grann motsatsen.
Det var hur kul som helst att umgås med klasskompisarna. Oftast. Inte alltid. Jag får så mycket skuldkänslor och jag blir så arg på mig själv för att jag är så feg när jag är med dem. Några gånger satte jag mig helt ensam på golvet, och hur många gånger de än försökte tvinga mig att komma till dem istället så insisterade jag på att jag ville sitta för mig själv. För det ville jag verkligen en del stunder. Dock inte innerst inne. Men så är det nästan alltid; min hjärna vill en sak och mitt hjärta en annan, och jag vet inte vilken väg jag ska följa, vilken som är rätt för mig.
Så då sätter jag mig för mig själv, och bara försvinner in i min egen lilla värld en stund.
De måste tyckt att jag var helt konstig, och det kan jag inte säga emot. Jag är lite annorlunda, på gott och ont.
Men om jag tänker tillbaka riktigt ordentligt så vill jag inte ändra på någonting, jag ångrar ingenting.
Jag tror att de vet lite mer om hur och vem jag är nu, och de verkar till min enorma glädje tycka om mig, för den jag är.
Jag längtar tills jag får träffa dem igen, de är såå underbara och roliga att vara med! :)
Nån annan gång ska jag berätta om körningen av traktor och fyrhjuling, om några timmar ska jag till min saknade vän Melanie så jag skriver nog inte mer idag.
Att köra fyrhjuling var det roligaste jag har gjort :D Traktor var rätt så kul, men svårare, det gick inte särskilt bra för mig.
Stället vi bodde på var mycket fint och mysigt och det fanns några söta djur där.
Ja, det var väldigt kortfattat haha.
Ha en härlig lördag vänner! ♥
Kommentarer
Trackback
